Surah Fussilat Ayahs #52 Translated in Swedish

Det som de förut brukat åkalla har då övergett dem, och de har förstått att det inte finns någon plats dit de kan fly.

MÄNNISKAN förtröttas inte att be om goda ting, men när hon drabbas av ett ont tappar hon modet och misströstar [om Guds nåd].

Men om Vi förbarmar Oss över henne sedan hon haft att kämpa med svårigheter, säger hon helt säkert: "Detta är vad som tillkommer mig och den Yttersta stunden tror jag aldrig skall komma; men [om den kommer och] jag förs åter till min Herre, kan jag helt visst vänta mig att Han skall skänka mig det högsta goda!" Förvisso skall Vi låta dem som förnekade [Uppståndelsens] sanning få veta vad deras handlingar [var värda] och Vi skall låta dem pröva på ett tungt straff.

När Vi ger människan del av Våra välsignelser vänder hon Oss ryggen och drar sig undan, men om något ont drabbar henne, förlorar hon sig i ändlösa böner.

SÄG [till dem som sätter andra gudar vid Guds sida]: "Vad tror ni? Om [Koranen] verkligen är från Gud - vilket ni förnekar - vem begår då ett större fel än den som tar avstånd [från uppenbarelsen] och sätter sig upp emot dess [budskap]?"